Innovation
Omvärldsanalys
Marknadsföring
Linné

Välkommen!

Kontakt:

per@frankelius.com

Telefon:
0708-21 29 49

Behovet av nya omvärldsmodeller

Bakgrund

Min forskning kring omvärldsanalys inleddes i slutet av 1980-talet på DM-centret vid dåvarande Högskolan i Örebro. Vi fokuserade dels på omvärldsmodeller, dels på metoder för att söka information. På senare år har vi mer börjat studera användningen av extern information, speciellt för att stimulera innovativa processer.

Ett ledmotiv i forskningen har varit tesen att traditionella teorier och modeller inom ekonomisk teori inte beaktar en rad omvärldsfaktorer som i praktiken inverkar på företag och organisationens utveckling. I flera publikatoner genom åren, liksom under kurser på Örebro universitet, har jag försökt bevisa den tesen, och fört fram alternativa omvärldsmodeller.

Vulkanaskan är ett exempel på "faktor X" som inte beaktas merpatren av traditionella ekonomiska modeller.

Artikeln som publicerades i Nerikes Allehanda (26 april 2010, s. 22 med den av tidningen satta rubriken "Örebro har chans att bli världskänt") var tänkt som ännu en push för behovet av nya omvärldsmodeller. Här följer artikeltexten:

Artikeln om Faktor X.

På managementutbildningar runtom i världen får deltagarna lära sig att företag inte är ensamma öar, utan lever i samspel med omvärlden. Men hur ser de vanligaste omvärldsmodellerna ut egentligen?

Den klassiska ekonomiska teorin bygger i princip på idén att ett företag säljer varor och tjänster till kunder i konkurrens med andra företag och med hjälp av resurser från leverantörer. Omvärlden definieras som "aktörer med vilka företaget har en affärsrelation".

Med vulkanaskan i minnet är det tydligt att verkligheten och teorin skiljer sig. En omvärldsfaktor som inverkar på företag, men inte är central i de traditionella omvärldsmodellerna kan vi benämna X-faktor. Inte så sällan handlar det om naturfaktorer. Jämför Carl von Linné, som faktiskt vävde samman ekonomi och natur i sina teorier.

En X-faktor kan också vara en omläggning av en vägsträcka, som när Stafsjö värdshus utanför Norrköping gick i konkurs. En X-faktor kan vara ett tidningsomslag, som när tyska Focus nyligen publicerade en förvrängd bild på Venusstatyn som pekade finger åt Europa, vilket ledde till uppmaningar från konsumentorganisationer i Grekland att bojkotta tyska företag. Omvärldsfaktorer som dessa blir problem för vissa företag men möjligheter för andra.

Samtidigt som händelser i omvärlden påminner oss om verkligheten fortsätter vissa managementutbildningar att lära ut gamla modeller. Världens mest kända strategibok, Michael Porters Competetive Strategy , speglar den traditionella omvärldsbilden, liksom bestsellern New Venture Adventure av medarbetare vid konsultföretaget McKinsey.

Varför är då de traditonella modellena så svåra att få bort? Förklaringen handlar om traditioner och befästa synsätt. Såväl Nicolaus Copernicus som Martin Luther fick erfara att det inte är lätt att ändra paradigm, och Thomas Kuhn utvecklade en hel teori om fenomenet.

Försvarare av den gamla teorin har sagt att det vi här kallar X-faktorer "ju är så udda". En teori ska, menar de, byggas på det vanliga - inte på undantagen. Men hur kan man hävda att något är udda när det sker gång på gång? Vulkanutbrott, eller snön som SJ skyllde på i vintras, är väl lika gamla och kända fenomen som kunder eller konkurrenter.

Dessutom: Även om vissa X-faktorer må vara udda eller ovanliga kanske det är just sådana faktorer som på allvar förändrar tillvaron för verksamheter och människor, eftersom dess effekter kan vara betydande. Jämför den nya lagen om dubbelskrov som följde efter att en oljetanker spillde olja nära Galapagosöarna.

Så vad vi behöver är en ny teori , och den bör vi skapa i samspel mellan flera olika ämnen och mellan akademiker och praktiker. Ett ungt universitet som Örebro universitet är sannolikt bästa myllan för att förändra föråldrade synsätt. Så låt oss kavla upp ärmarna och utveckla framtidens verktyg för professionell omvärldsanalys. Lyckas vi kan Örebroregionen bli känd i hela världen!

Per Frankelius, Handelshögskolan vid Örebro universitet

Vidare läsning

Frankelius, P. (2001). Omvärldsanalys. Malmö: Liber Ekonomi.

Frankelius, P. (2009). The cave model of innovation. InnovationManagement , No. 1, November, 29, (www.innovationmanagement.se).

Frankelius, P. (2009). Simon's theorem reconsidered - towards a theoretical framework for competitive intelligence . ECIS 2009, The Third European Competitive Intelligence Symposium: Competitive Intelligence: Competing, Consuming and Collaborating in a Flat World, Stockholm , Sweden , June 1-12, 2009.

Frankelius, P. & Rosén, C-G. (1993). Företaget & Omvärlden. Malmö: Liber.

Frankelius, P. (1993). "Informationssökning - källor och metoder". I P. Lekvall & C. Wahlbin Information för marknadsföringsbeslut. Göteborg: IHM Publishing.

Frankelius, P. (2001). "Att söka befintlig information" I P. Lekvall & C. Wahlbin med webbplats av Per Frankelius: Information för marknadsföringsbeslut. Fjärde upplagan. Göteborg: Studentlitteratur/IHM Publishing, s. 79-119.

Frankelius, P. & Rosén, C.G. (1990). Strategisk in­formations­hantering - Lönsamhet i high-tech-före­tag ge­nom omvärldsinformation. Med fallstudie i bioteknik­branschen. Stockholm : Styrelsen för Teknisk Utveckling, STU.