Boken "Linné i nytt ljus" är utgiven på Liber förlag.

Forskaren Per Frankelius är verksam vid Örebro universitet.

Epitetet "blomsterkungen" stämmer inte. Den bild av Linné som framträder i forskningsprojektet Linné i nytt ljus skiljer sig radikalt mot bilden som de flesta har av Linné.

I Systema Naturae valde Linné i vissa fall namn på naturföremål som appellerar på ett ekonomiskt perspektiv. Slipsten är ett exempel. Han insåg att jordbrukets utveckling krävde vassa verktyg.

År 1740 framlade Linné en idé om att odla stora mängder av växten Linnea för användning till teblad. På så sätt, menade Linné, kunde Sverige sluta importera te från Kina.

Nya innovativa metoder för gödsling var exempel på Linnés intresseområden. Gödsling var en viktig ekonomisk aspekt på 1700-talet, och är det än idag.

På Linnés tid användes sniglar för att smörja vagnshjul. Enligt Linné hade allt i naturen en ekonomisk nytta och det gällde att upptäcka dessa naturens ibland dolda potentialer.

Linné var näringslivsutvecklare. Grundidén bakom hans forskning var att förbättra viktiga näringar i landet som jordbruk, skogsbruk, gruvnäring m.m. (Bild: Pershyttan).

Flora Oeconomica innehåller beskrivningar av hur växter kan användas i ekonomiska syften. Exempelvis kan Corlylus användas för att binda trätunnor som i sin tur t.ex. kan underlätta förvaring och handeln med vätskor.

Växtrikets sädesslag, som t.ex. korn (Hordeum) innebar stora ekonomiska värden. Förutom bröd kunde man av dessa växter göra svagdricka, en maltdryck smaksatt med andra delar av växtriket, sirap och sackarin.

I Linnés dagbok från Lapplandsresan framgår tydligt att Linné främst intresserades sig för sådant som har med ekonomi och försörjning att göra. Olika sätt att konstruera gärdsgårdar var exempel.

Under gymnasietiden skrevs det äldsta bevarade manuskriptet, som har kallats Linnés Örtabok. Han hänvisar till ekonomiboken Oeconomia. Men hur stämmer allt detta med titeln Örtaboken? Den titeln är, som så mycket annat kring Linné, en efterkonstruktion. Bildkälla: Växjö stadsbibliotek. Tillstånd för publicering av bilden inhämtas från nämnda bildkälla.

Bölebyns garveri utanför Piteågarvar än idag läder med hjälp av granbark (Abies). De tillverkar bl.a. näbbkängor och portföljer. Linné var i dessa trakter under Lapplandsresan och studerade intresserat garveriföretagen. Foto: Bölebyns Garveri.

Bakgrunden till forskningsprojektet Linné i nytt ljus var en studie av utvecklingen från öl till världens första läkemedel baserat på DNA-teknik.