DM-centret är ett forskningsprogram vid Institutionen för ekonomi, statistik och informatik (ESI) på Örebro universitet. Centret bildades 1987 i samband med ett symposium i Montreux. Dåvarande Högskolan i Örebro ställde upp den forskningsmässiga plattformen och Apple, IBM och Posten bidrog med kapital och personligt engagemang. Den drivande "forskningsentreprenören" var Dan Browal.

DM-centret bedriver i dag omfattande forskning som uppmärksammas inte minst på en rad olika konferenser. Det är dessutom sannolikt det äldsta forskningsprogrammet vid Örebro universitet. Troligen var centret först i Sverige, och en av de första i Europa, att bedriva forskning om det som idag går under namn som CRM, one-to-one marketing, kirurgisk marknadsföring och relationsmarknadsföring. Under åren har dock verksamheten breddats väsentlig. Det innebär inte minst att nya perspektiv på marknadsföring formats.

Posten har varit en viktig partner ända sedan 1980-talet.

Sedan starten har centret byggt upp ett nätverk av ca 2 500 partners, uppdragsgivare och kunder inom högskolor, universitet, organisationer och näringsliv. DM-centret är eller har varit medlem i European Council for Small Business, American Direct Marketing Association, Nordisk Företagsøkonomisk Förening och Sveriges Marknadsförbund. Ansvarig för DM-centret är Per Frankelius. Han är bl.a. medlem av Advisory Board till tidskriften Journal of Interactive Marketing.

DM-centret är beläget på Örebro universitets campus.

Här följer exempel på medarbetare vid centret genom åren: Dan Browall, Conny Johanzon, Jonas Edman, Göran Hedlund, Per Frankelius, Micael Wahlberg, Torbjörn Holm, Sabine Fernau, Camilla Berzelius, Helen Ludvigson, Stefan Perkhofer och Mari-Ann Karlsson. Merparten av de personella resurserna har varit partners som har varierat för de olika projekten. Exempel på viktiga partners genom åren är docent Carl-Gustaf Rosén. Man ska heller inte glömma institutionschefer som backat upp verksamheten på alla sätt: Claes Hultman, Olle Häggbom, Leif Sanner och Kerstin Nilsson.

Över 10 miljoner kronor hade investerats i forskningen vid 10-årsjubileet 1997, varav en betydande del hade gått till inomvetenskaplig teoriutveckling. I princip alla dessa är externa medel som centret själv attraherat. Exempel på finansieringskällor utöver företagssamverkan är Forskningsrådsnämnden, Ruben Rausings Fond, Adolf Lindgrens stiftelse och Teknikbrostiftelsen. Resultatet av verksamheten utgörs av forskningsbidrag, metoder för näringslivet och utbildning. Resultatet har förpackats inte minst i böcker, rapporter och artiklar. Över hundra artiklar har skrivits om eller av DM-centret. Bland böckerna finns "Företaget & Omvärlden" (Liber) som utsågs till årets bästa marknadsföringsbok 1994.

Utöver böcker finns flera andra typer av konkreta produkter från forskningen. Ett exempel är webbresursen Målgruppsfinnaren som visar vägen till grupper av personer med gemensamma intressen.

Här följer exempel på centrets forskningsområden:

• Marknadsföringens utveckling
• Teorier om omvärldsprocesser
• Teoretiska koncept inom marknadsföring
• Källor och strategisk informationssökning
• Nya metoder för klargörande av informationsbehov
• Möten och mötesarenor i näringsliv och privatliv
• Elektroniska affärer

Exempel på forskningsresultat är en metod för omvärldsanalys, World Mapping Method, som bygger på nya antaganden om vad som är relevant i de ekonomiska sammanhangen. Dessa idéer lanserades 1995 på 2nd International Conference on Strategic Business Information in Biotechnology i Research Triangle Park, North Carolina, USA.

Under åren har centret utvecklat och medverkat i många olika utbildningar. Exempel är marknadsföring C på Örebro universitet som utvecklades av DM-centrets medarbetare (P. Frankelius) och en f.d. medarbetare i centret och numera samarbetspartner inom institutionen ESI (Conny Johanzon). DM-centret har också bidragit till utvecklingen av Teknonomprogrammet samt i samarbete med Stockholms universitet utvecklat en kurs i marknadskommunikation som ges på Stockholms universitet. Utöver kurser har centrets medarbetare medverkatpå många utbildningar i form av gästföreläsningar (exempelvis på Handelshögskolan i Stockholm, Södertörns högskola, Internationella Handelshögskolan i Jönköping och Linköpings universitet).

Varför är DM-centret intressant för det omgivande samhället till universitetet? Företagare kan inte hinna med allt. Men att kontinuerligt förnya sin kunskap, sin idérikedom och sina perspektiv har få råd att inte ta sig tid till. DM-centret kan vara en partner för att stimulera kunskapsutvecklingen.

DM-centret producerar kunskap och idéer. Dessa produkter förpackas på olika sätt. Vi ser alltid till att skapa konkreta resultat. Och vi arbetar alltid i nära samarbete med företag. När flera tränade personer samtidigt koncentrerar sig på en frågeställning bränner det ofta till — det uppstår intressanta forskningsresultat såväl som idéer till nya praktiska handlingar.

Många har uppfattningen att universiteten sitter på kunskapen och menar då i linje med detta att uppgiften är att "föra ut kunskaperna till näringsliv och samhället". DM-centret har annan uppfattning i denna fråga. Vi vet att idéer och kunskaper inte bara gror inom universitetens väggar och har därför stor respekt för kunskaper — inklusive teoretiska reflektioner och idéer — från personer verskamma utanför universitetsvärlden. Därför handlar allt om ett idémässigt utbyte. Ju mer vi reser in i "den nya ekonomin", desto fler vägar finns till kunskap. Universiteten möter allt större konkurrens för andra aktörer på kunskapsmarknaden.

Vi som ingår i DM-centrets organisation och nätverk är stolta över vad vi gjort, hur vi arbetar och vad vi gör just nu. Detta kan vi säga nu när vi har över 15 års erfarenhet. Så här brukar vi skriva i presentationsmaterial till näringslivet:

"Vi driver kreativ forskning och kan dessutom konsten att förpacka resultaten. Därför tänder näringslivet och bidrar med finansieringen. Och vi kan då leverera ytterligare forskningsresultat!" Det kan låta lite skrytigt men med tanke på alla resultat vi kan uppvisa finns substans bakom orden. Här följer fakta om läget vid 10-årsjubileet 1997:

• ca 40 producerade böcker och rapporter
• ca 70 skrivna artiklar
• ca 90 artiklar av andra, med koppling till centrets verksamhet
• ca 70 handledda studentuppsatser (varav ca 20 utgivna)
• ca 100 symposier och konferenser
• 5 nya högskolekurser
• ca 6000 kunder och uppdragsgivare från 1987-1997

Den teoretiska referensramen i centrets projekt kännetecknas av mångfald. Teoretisk inspiration hämtas t.o.m. från andra områden än ekonomisk teori såsom fysik och biologi. Centret är inriktat sig på följande kunskapsområden:

1. Omvärld.

Området fokuserar modeller för beskrivning och analys av företagande och omvärldsförändringar betraktade som processer över tiden. Stora omvälvningar kännetecknar världen av idag. Och det får konsekvenser. På sättet att driva företag. På forskning. Och på utbildningen i landet - både på universitet och i företag. Allt viktigare blir det att skapa och uppdatera adekvata bilder av omvärlden eller kontexten. Och vad som är relevant varierar. Omvärldsbildens kvalitet påverkas av den information som den baseras på. Men också av tankekapacitet — att förstå innebörden av information. Och att förstå vilken information som vi bör intressera oss för. Information om omvärlden är ett aldrig så aktuellt ämne som nu. Ett ämne som DM-centret för länge sedan började att studera och utveckla systematiskt. Exempel på resultat från denna inriktning är doktorsavhandlingen "Företagande över tid" (1999).

Under åren 1995–2002 gjordes stora insatser inom centret för att öka förståelsen för fenomen i den "nya tidens ekonomi". I själva verket initierades centret redan från början med syfte att förstå de första tecknen på det som brukar inkluderas i den nya ekonomin (exempelvis datorns intåg i marknadsföring och möjligheten att söka information i externa databaser — se nedan).

2. Informationshantering

Området inkluderar utveckling av idékoncept och metoder om strategisk informationshantering med tonvikt på omvärldsinformation. En del av forskningen handlar om informationskällor och metoder för åtkomst av extern information. Ett exempel på fakta som gör området intressant är att databasvärden Dialog har 20 gånger mer information i sina databaser än vad som finns på hela Internet.

Problemet är dock inte bara att skaffa fram stora mängder information även om det i och för sig är intressant och svårt. Viktigare är att utifrån affärsidén klara ut vilken information som egentligen är viktig. Metoder för detta är högrelevanta. Sådana utvecklas vid DM-centret. Vad kan information användas till? Det finns många möjligheter:

• Prioritera forsknings- och affärsprojekt
• Navigera befintliga projekt
• Tillämpa kirurgisk marknadsföring
• Skapa trovärdighet hos finansiärer
• Identifiera investeringsobjekt
• Påverka omvärldsförlopp
• Förutse händelser
• Hitta nya partner
• Få in nya idéer

Kreativ användning av information är således föremål för forskning vid centret. Det handlar inte bara om teoretiska analyser utan också om praktiska metoder.

3. Relationer och marknadsföring i den nya världen.

När ett företag genom proaktiv informationshantering identifierat personer såsom kunder, partners eller tänkbara finansiärer, är det i regel intressant att skapa en relation med dessa. För att göra det krävs kunskap om personerna och känsla för deras sätt att resonera. Sådan kunskap kan fås genom personlig interaktion och som stöd kan informationsteknologi i olika former användas. Att skapa och hantera relationer är en oerhört viktig fråga i modernt företagande — ett område som DM-centret fokuserar sedan 1987. Exempel på resultat är idékoncept och metoder rubricerade "kirurgisk marknadsföring" och "symfoni".

Ett speciellt delprojekt inom detta forskningsområde handlar om marknadsföring i förändring och inkluderar studier och analys av förändringar inom marknadsföring av teoretisk och praktisk karaktär.

Specialområden

Utöver ovanstående kan man peka på andra forskningsaspekter i centrets verksamhet. Här kan nämnas de djupstudier som gjort av högteknologiska företag inom life-sciencesektorn. Exempel är doktorshandlingen "Pharmacia & Upjohn — Erfarenheter från ett världsföretags utveckling", som också är utgiven som bok på Liber (1999).

För exempel på milstolpar i DM-centrets utveckling, klicka här.

Adresser och fakta

DM-centret är en integrerad del av Institutionen för ekonomi, statistik och informatik (ESI), d.v.s. centret är ingen fristående stiftelse eller något företag. Programansvarig är ekonomie doktor Per Frankelius. Adressen till centret är:

Örebro universitet
ESI, DM-centret
701 82 Örebro

Tel: 0708-21 29 49

E-post: per.frankelius@esi.oru.se

Åter till sidans topp.

Till Timeline DM-centret

Åter till webbplatsens huvudsida.