Hollstad

Stigbygeln: uppfinningen som förändrade världen

Gillar du hästar, arkeologi, historia och ämnet innovation? Då rekommenderas artikeln ”Stigbygeln – uppfinningen som förändrade världen” av Per Frankelius och Charlotte Hedenstierna-Jonson i Hästmagazinet, nr 4, 2010. Finns som pdf längre ned på sidan!

Artikeln är ett resultat av samverkan mellan två vetenskapliga discipliner och dessutom mellan ett universitet och ett museum.

Charlotte Hedenstierna-Jonson är Dr, arkeolog och förste antikvarie vid Statens historiska museer. Det är en central museimyndighet som består av Historiska museet, Kungl. myntkabinettet och Tumba bruksmuseum.

Per Frankelius är Dr och arbetar som docent i ekonomi vid Örebro universitet. Han är även knuten till Regionförbundet Örebro samt är allt-i-allo på Hollstad gård.

Hästen har haft stor betydelse för Sveriges utveckling. Det är därför inte konstigt att Historiska museet har logotypen som visas ovan.

Aptitretare

Enligt professor Lynn White lade stigbygeln grunden till feodalsamhället som var ett förstadium till det moderna samhället.

White missade dock nästa steg i analysen: En del av feodalsamhället var framväxten av län och till dessa kopplade stora gods. White kopplade inte samman de stora godsens betydelse för den tekniska utvecklingen. Det gör däremot vi och i artikeln hävdas att den industriella revolutionen delvis hade sin bakgrund i den samhällsstruktur som hästens intåg förde med sig, med början i Frankrike. Därmed inte sagt att denna struktur var god i alla dess dimensioner.

I artikeln finns ett unikt fotografi på de första stigbyglarna i Sverige. Dessutom presenteras en rekonstruktion av det som kan vara världens allra första stigbyglar. Genom tester på Hollstad Gård utanför Norrköping (se bilden i marginalen till vänster) har också kunnat göras nya tolkningar av urgamla reliefer som finns på Sanchitemplet i Indien. Ryttarna hade nog stigbyglar, är vår tolkning!

Analysen av stigbygelns väg från uppfinning till innovation, via mytomspunna ryttarfolk mellan Europa och Asien, görs bl.a. med en för ändamålet specialkonstruerad karta. Den är baserad på en satellitbild men modifierad för att kompensera jordens krökning.

En diskussion om innovation ges med utgångspunkt från fallet stigbygeln. Här klargörs skillnaden mellan begreppet uppfinning och innovation.

Låter allt detta spännande? Här finns en förminskad version som pdf. OBS: Bara för personligt bruk pga upphovsrätt. Ange källa vid ev. citering. Enligt Harvardmodellen anges källan så här:

Frankelius, Per och Hedenstierna-Jonson, Charlotte (2010). Stigbygeln – uppfinningen som förändrade världen, Hästmagazinet , nr 4, s. 70-74.

Varför valde vi just Hästmagazinet?

Ett skäl till att vi valde denna tidskrift är att vi vill nå professionella personer med kunskap om och intresse för hästar. Vi hoppas att artikeln ska stimulera till dialog kring inte bara stigbygelns, utan också hästens betydelse i samhället. Vår förhoppning är också att någon läsare ska få lust att inleda samarbete med oss, så att vi kan växla upp forskningen kring exempelvis innovationer och hästens roll och utveckling.

Mer info kommer, och feedback önskas

På denna webbplats är tanken att mer intressant information på temat stigbygeln ska läggas upp framöver. Om intresse finns planer även ett utbildningsmaterial för lärare som vill använda fallet stigbygeln i sin undervisning.

Vi vill gärna ha feedback på artikeln, och välkomnar ny information och kompletterande fakta eller reflektioner. Kontakta Per Frankelius.

Källor till artikeln (urval)

I artikelns fotnot utlovades källor och litteraturtips, vilket härmed följer:

Allmänt om hästens betydelse i historien

Chamberlin, J. Edward. Horse: How the Horse Has Shaped Civilizations. New York: Bluebridge, 2006.

Om hästen och Sveriges tidiga historia

Dawson, D. The Origins of Western Warfare. Oxford: Westview Press, 1996.

Hedenstierna-Jonson, Charlotte. The Birka Warrior. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, 2006. OBS: Denna avhandling kan laddas ner via:
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:189759&searchId=null

Hedenstierna-Jonson, Charlotte. ”A Brotherhood of Feasting and Campaigning. The success of the Northern warrior”. I Elisabet Regner (Red.). From Ephesos to Dalecarlia. Stockholm: Statens historiska museum, 2009.

Hedenstierna-Jonson, C. och L. Holmquist Olausson. The oriental mounts from Birka´s Garrison: an expression of warrior rank and status. Stockholm: Antikvariskt arkiv, vol. 81, 2006.

Nylén, Erik. Vendelryttaren – en länk mellan öst och väst – forntid och medeltid. TOR vol. XIX, 1983, s. 163–188.

Nylén, Erik. Vikingaskepp mot Miklagård: Krampmacken i österled. Stockholm: Carlsson, 1987. Påvisar hällristningar i bl.a. Norrköping som tyder på att vikingarna hade med sig hästar på sina sjöresor, delvis för att dra sina skepp över landtungor, delvis säkert också för strider.

Stolpe, H. och T. J. Arne. Graffältet vid Vendel. Stockholm: Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, 1912.

Sundkvist, Anneli. Hästarnas land: aristokratisk hästhållning och ridkonst i Svealands yngre järnålder. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för Arkeologi och Antik Historia, 2001.

Sundkvist, Anneli. Hästarna på Bayeuxtapeten. Studier från delprojekten vid Uppsala universitet (Michel Notelid) SIV, Svealand i vendel- och vikingatid. Uppsala, 1997.

Ursprunget till idén att stigbygeln förändrade världen

White, Lynn Townsend Jr. Medieval Technology and Social Change. Oxford: Oxford University Press, 1962.

Leshnik, Lawrence S. Early Burials from the Nagpur District, Central India. Man, New Series, vol. 5, nr. 3, september, 1970, s. 498–511.

Rivett-Carnac, J. H. Prehestoric Remains in Central India. Journal of Asiatic Society of Bengal, vol. 48, 1879, s. 1–16.

Marshall, John. Taxila (3 volymer). Cambridge: Cambridge University Press, 1951.

Leshnik, Lawrence S. Some Early Indian Horse-Bits and Other Bridle Equipement. American Journal of Archeology, vol. 75, nr 2, april, 1971, s. 141–150.

Marshall, John H. & Foucher, Alfred. The Monuments of Sanchi (3 vol.). London: Oxford University Press, 1939.

Marshall, John H. A Guide to Sanchi. Calcutta: Superintendent, Government Printing, 1918.

Stigbygelns ursprung i Asien, med fokus Sibirien

Kyzlasov, L. R. Tashtykskaya epokha. Moskva: Moscow University, 1960.

Arabernas övergång till stigbygeln

Al-Mubarrad (Redaktör: William Wright) al-Kämil. Leipzig (okänt förlag), 1886.

Stigbygelbilderna i Aachenkatedralen

Stern, H., Quelques oeuvres sculptees en bois, os et ivoire de style omeyyade, Ars Orientalis, I, 1954, s. 128–30.

Den förste att nämna att Karl Martell (även kallad Charles Martel) började nyttja stigbygeln (slaget vid Poitiers m.m.)

Brunner, H. Der Reiterdienst und die Anfange des Lehnwesens, Zeitschrift der Savigny-Stiftung fur Rechtsgeschichte, Germanische Abteilung, vol. VIII, 1887, s. 1–38.

Medeltidens Europa, kavalleri och stigbygeln med fokus på karolingerna, d.v.s. främst Karl den Store (även kallad Carolus Magnus på latin, Charlemagne på franska och Karl der Große på tyska)

Bachrach, Bernard. Charlemange's Cavalry: Myth and Reality. Military Affairs, vol. 47, nr 4, december, 1983, s. 181–187.

Bachrach, Bernard. Charles Martel, Mounted Shock Combat, the Stirrup, and Feudalism, Studies in Medieval and Renaissance History, vol. VII, 1970, s. 49–75.

Bischoff, B. ”Das geistige Leben”. Vol. ii av Karl der Grosse: Lebenswerk und Nachleben, (Redigerad av W. Braunfels). Diisseldorf: L. Schwann, 1965.

Brunner, Heinrich. Der Reiterdienst trod die Anfange des Lehnwesens. Zeitschrift der Savigny-Stiftung fur Rechtsgeachichre, Germanische Abtheilung, vol. VII, 1887, s. 1–38.

Bullough, D. A. Europae Pater: Charlemagne and his achievement in the light of recent scholarship. The English Historical Review, vol. 85, nr. 334, 1970, s. 59–105.

Ganshof, François-Louis. ”Frankish Institutions”, I W. Braunfels (red.) Karl der Grosse: Lebenswerk und Nachleben. Diisseldorf: L. Schwann, 1965–67, s. 66.

Verbruggen, J. F. 'L'armee et la strategie de Charlemagne', I W. Braunfels (red.) Karl der Grosse: Lebenswerk und Nachleben. Diisseldorf: L. Schwann, 1965–67, s. 420–36.

Stigbygelkontroversen

Roland, Alex, Once More into the Stirrups: Lynn White jr., Medieval Technology and Social Change .Technology and Culture, vol. 44, nr 3, juli, 2003, s. 574–585.

Sawyer, P. H. och R. H. Hilton. Review: Technical Determinism: The Stirrup and the Plough. Past & Present, nr. 24, 1963, s. 90–100

Stigbyglar i Skandinavien (och vikingar på andra håll i världen)

Arrhenius, Birgit. ”The chronology of the Vendel graves”. I J. P. Lamm och H.-Å. Nordström (Red.) Vendel Period Studies, Stockholm: The Museum of National Antiquities, 1983, s. 39–70.

Arbman, Holger. Vendelfynden. Upplands fornminnesförenings tidskrift vol. 46, bil. 1. 1938, s. 1 – 28.

Tesen att stigbyglar i Skandinavien kan ha kommit direkt från asiatiska folk och inte via Europa söderifrån

Seaby, Wilfred.A. och Paul Woodfield. Viking stirrups from England and their background, Medieval Archaeology, vol. 24, 1980, s. 87–122.

Om Västeuropas uppkomst, teorier om

Frankelius, Per och Olle Vogel, O. (red.) Värdeskapande möten . Malmö och Stockholm : Liber och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen), 2009.

Hobbes, Thomas. Leviathan, 1651. På Svenska Leviathan eller En kyrklig och civil stats innehåll, form och mak (Översättare Eva Backelin). Göteborg: Daidalos, 2004.

Marx, Karl. Das Kapital: Kritik der politischen Oekonomie. Hamburg: Verlag von Otto Meissner, 1867. (Eng. utgåva 1887, Moskva: Progress Publishers.)

North, Douglass C. och Robert P. Thomas. The rise of the Western world: A new economic history. Cambridge: Cambridge University Press, 1973.

Schumpeter, Joseph A. Theorie der wirtschaftlichen Entwicklung, 1912. Eng. utgåva: The Theory of Economic Development. Oxford: Oxford University Press, 1934.

Weber, Max. Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalismus. Tübingen: Mohr, 1934.

Cipolla, Carlo M. Before the Industrial Revolution. European Society and Economy 1000–1700 (tredje upplagan). London: Routledge, 1993.

Om innovation och innovationsbegreppet

Fagerberg, Jan, David C. Mowery och Richard R. Nelson (Red.). The Oxford Handbook of Innovation. Oxford: Oxford University Press, 2004.

Frankelius, Per. Questioning two myths in innovation literature. The Journal of High Technology Management Research, vol. 20, nr 1, 2009, s. 40–51.

Frankelius, Per. “Innovationsperspektiv i kritisk belysning”. I Mats Benner (red.). Innovationer – Dynamik och förnyelse i ekonomi och samhällsliv. Lund: Studentlitteratur, 2005.

Frankelius, Per. Searching for innovation excellence. InnovationManagement, 29 januari, 2009 (www.innovationmanagement.se).

Frankelius, Per. “Innovationsforskningens framväxt”. I Per Frankelius och Mats Utbult, Den innovativa kommunen – Lärdomar från åtta kommuner och relevant forskning. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, Vinnova, Trygghetsfonden och Tillväxtverket, 2009.

Gidlund, Janerik och Per Frankelius. Innovativa processer (SOU 2003:90). Stockholm: Utbildningsdepartementet och Fritzes/Nordstedts Juridik, 2003.

Länkar

Till hemsidan Historiska museet.

Till hemsidan Hollstad Gård.